En glad trudilutt.....

inte alls längre!!!

Just nu går vi igenom en fas av fasa varje gång vi hör trudilutten från Hemglassbilen!

Nu är det vår och den dyker upp överallt, där du minst av allt anar det! I skogen i Gråbo, igår kväll i skogen i Sävedalen, uppe i min egen skog hör man den på avstånd och självklart varenda kvarter de kvällar den kommer!

Varför denna "oro"? Ja, inte är det Anton som tjôtar hål i huvudet längre, han har lärt sig att jag inte köper glass av bilen - hur mycket vi än älskar glass och alltid har hemma. Självklart någon gång händer det, har alltid älskat deras Marängcup och glassbåtar m.m.

Nej, nu är det lilla Samba som går in i full fasa bara hon hör trudilutten och den går inte över!

Igår skulle vi som sagt träna linjetag m.m. tillsammans med Annelie o Smilla, Maggan o Özet och Carina med Snoddas o Atlas. Kanonskog bakom Annelies hus - helvild och inte en själ - mer än vi som klev omkring i regnet. Samba laddad som bara den när hon hoppar av bilen, eftersom hon har upptäckt tollarkompisar, 100 meter upp i skogen och en liten kiss, sen märker man förändringen samma sekund hon upptäcker att HEMGLASSBILEN har invaderat alla kvarteren nedanför.

Vi började köra stadga mitt i skogen innan första linjetaget, en det var svårt att lyfta en hund som inte vill vara kvar. När det var min tur att ta linjetag, var hon ofokuserad och vek av snett bakot och smög som en liten räv ifrån mig och Annelie som hade kastat ut dummie.

Vi körde ett mycket kortare tag, men hon ville inte. Vi övade istället passivitet med de övriga hundarna som inte jobbade, men de smittade inte av sig på Samba, så jag fick ta ett beslut att det var bättre att vandra hemåt genom skogen än att låta henne vara så stressad. Efter en stund släppte jag loss henne - de hade varit kopplade hela tiden tidigare och jag tänkte att nu kan hon få springa o kissa och göra vad hon behöver på vägen tillbaka - men när den j-vla trudilutt vrålar nedanför berget sätter Samba fart ner mot våra bilar! Detta flyktbeteende är farligt och gör att man inte kommer våga släppa henne, specifikt vid stress!

Carina gav mig dock ett tips som jag skall testa - varje gång bilen kommer till vår parkering så skall vi gå och köpa glass till Samba - positiv betingning!

Jag kommer att bli fattig! Anton fick aldrig glass..... men vad gör man inte :)

Nu kommer jag konstant titta på Hemglassbilens hemsida för att se var den befinner sig!